Är känslan jag fått. Hur kan en 43 årig kvinna leva ett helt liv, aningens knäpp i huvudet, utan att hon eller omgivningen fattar att något är fel?

Vet ni, det roligaste i kråksvängen är att jag arbetar på Försäkringskassan. Min specialitet är ohälsa. Jag vet inte hur många bipolära jag mött i tjänsten. Ibland har en liten strimma av igenkännande kommit till mig men genast har jag rättat till blusen och satt på mig bästa tjänstekvinnelooken.

Det känns skönt att få skriva om detta. Jag återkommer.